Gluten, glutenfritt och dietisters irritation

Under den senaste veckan har debatten om gluten och glutenfri kost gått het. Jag ger min syn på saken, men lyfter också frågan till ett större perspektiv - för det finns ett tydligt sådant!

Bakgrund
Gluten är ett proteinkomplex som främst består av proteinerna gliadin och glutenin. Hos ett fåtal människor skapar gluten en autoimmun reaktion med inflammation i tarmen som följd. Detta kallas celiaki. Att receptet vid celiaki är total avhållsamhet mot gluten förvånar ingen och det är inte heller det som debatten handlat om. 

Diskussionen har snarare rört den glutenfria "modedieten" som desto fler har anammat. Många människor upplever besvär av gluten även när de inte har celiaki. Detta tillstånd kallas NGCS - non celiac gluten sensitivity. En läkare citerades i en artikel där denne menade att det är olämpligt att människor med NCGS undviker gluten, det leder till att det blir svårare för läkare att diagnosticera celiaki. Många regerade på artikeln och reaktionerna kan delas in i två kategorier: de som ser gluten som ett problem endast för de 2-3% av befolkningen som lider av celiaki och de som anser att gluten skapar ohälsa hos betydligt fler människor än så.  

"Glutenfri kost är onödig"
En reaktion kom från Elisabeth Rothenberg, ordförande i Dietisternas Riksförbund. Hon irriterar sig i en artikel på SVT Opinion på att hennes medlemmar behöver lägga alltmer tid på att besvara frågor om modedieter. Och glutenfri kost för alla som inte har celiaki är onödigt menar Elisabeth. Hon är också irriterad på att så många har starka åsikter om kost och hälsa: "Idag har vi tillgång till så många olika källor till information och vem som helst kan uttala sig om kost. De som uttalar sig behöver inte heller ha någon särskild kunskap i ämnet."

Vad gäller angående gluten?
Jag föreläser och undervisar om Paleokost och utifrån en evolutionär synvinkel är det enkelt att argumentera mot spannmål. Hyfsat enkelt mot gluten specifikt. Spannmål är nämligen en väldigt ny företeelse i människans kosthållning och bara det faktumen gör att spannmål förmodligen inte ska utgöra vår basvara. Den beprövade erfarenheten visar dessutom att många, många människor förbättrar sin hälsa när de inte längre äter spannmål. Men sådant biter inte på traditionella dietister. Jag föreläste häromveckan i ett sammanhang där jag lyfte fram socker och vete som de två största ohälsotjuvarna i maten vi äter. En dietist ifrågasatte genast det generella budskapet om att undvika vete. Hon undrade vilket vetenskapligt underlag jag hade till det påståendet och jag svarade att "det naturligtvis inte finns några kliniska studier som kopplar vete generellt till hårda ändpunkter som död och sjukdom. Hur skulle det kunna finnas det?" Och att då generellt avråda från vete blir extremt i dietistens ögon. Det är ren och skär vetenskap som gäller. 

Så vad visar vetenskapen?
Att välja fullkorn istället för raffinerat vete är bättre för hälsan - det finns det massor av studier om och det är det heller ingen som ifrågasätter. Men finns det experimentella studier som har jämfört fullkornsvete mot att inte äta fullkornsvete och istället få i sig kompenserande mängd fibrer från grönsaker? Inte vad jag har hittat. Jag ägnade ett par timmar under helgen till att leta, men inget napp. En forskare påstod på sitt Twitterkonto att det finns några små kliniska studier, men inget jag har sett. Någon som vet? Och hur är det med gluten vid NGCS? Nja, Elisabeth Rothenberger bör nog vara mindre tvärsäker nästa gång hon skriver en artikel. Kunskap är relativt. Faktum är att det är osäkert om det är gluten som orsakar besvären, men det kan vara det. Misstänkta bovar är också andra proteiner eller FODMAPS (Fermentable Oligo-, Di-, Monosaccharides And Polyols) som innebär kolhydrater som absorberas dåligt i tunntarmen och därför fermenteras av tarmbakterierna. 

Förra året publicerades en studie som visade att personer med IBS eller NCGS - men inte celiaki - fick mindre mag-tarmbesvär när FODMAPS minskade i kosten (1). Graden av dessa besvär var inte kopplade till gluten i sig när forskarna isolerade just gluten. Många menade att människor därför bara inbillar sig att de är känsliga mot gluten. Denna studie slungar vatten på kvarnen hos dietister, läkare och andra experter med en onyanserad syn på gluten och spannmål. Men en nypublicerad studie i februari 2015 visade att just gluten ger ökade symtom hos personer med NCGS (2). Ovisst läge alltså! Det kan alltså vara gluten, men också andra ämnen, kanske i kombination, kanske kopplat till befintlig mag-tarmstatus - vi vet helt enkelt inte. Det moderna vetet är det värsta och betydligt sämre än det vetet som mormor bakade sina bröd på. Det beror på att vete är hårt förädlat under 1900-talet för att ge så bra skörd som möjligt. I en studie sågs att människor med IBS fick sämre symtom av det moderna vetet än den äldre sorten (3). 

Vi kan alltså ganska enkelt slå fast att spannmål inte är bra mat för människan - det visar evolutionen, den beprövade erfarenheten och den forskning som finns. Och att det moderna vetet är den värsta sorten. Däremot är det lite osäkert vad i spannmål som orsakar en försämrad hälsa. Det verkar också som olika människor är olika känsliga för spannmål och vissa kan säkert äta en del råg, korn och havre utan att få några hälsobesvär. 

En mer nyanserad syn och mer ödmjukhet, tack
Så en mer nyanserad syn på gluten och spannmål behövs än vad som finns hos Elisabeth Rothenberg och många andra kostexperter. Om hon nu ska luta sig mot vetenskap. Men inte bara en mer nyanserad syn på just denna sakfråga, en större ödmjukhet behövs också. Att dietister behöver lägga alltmer tid på att besvara frågor om modedieter kan naturligtvis vara ett uttryck för människors desperata jakt på hälsa och lycka och att vi googlar oss fram till irrelevanta lösningar. En del "modedieter" och "träningstrender" som människor hoppar på är ju helt uppåt väggarna. Men det kan också vara ett uttryck för missnöje med de råd de hittills har fått. Istället borde Elisabeth Rothenberg glädjas åt att människor är engagerade i kostfrågan och uppmana sina medlemmar att visa intresse och nyfikenhet för det kostengagemang människor har oavsett om det passar in i dietisternas kostmodell eller inte. 

Dietister är en del av sjukvården och det finns säkert många bra dietister som gör fantastiska insatser. Men många dras med samma patriarkaliska synsätt som präglar den övriga vårdapparaten. En tyst, lydig patient som gör enligt recept och direktiv är en bra patient. En patient som påstår sig veta själv, ställer krav och är frågvis är en jobbig patient. Det har fungerat mer eller mindre bra i tider där allmänheten inte hade tillgång till samma informationskanaler som idag. Men i dagens informations-, kunskaps- och mediasamhälle är patienter pålästa, intresserade och nyfikna. De ställer krav och vill ha ett större inflytande över behandlingsprinciper. Medvetna människor är också trötta på att industrin dikterar villkoren och vårdapparaten bara svansar efter genom budskapet om att konsumera lite lagom av det som finns utan att fundera på den längre utvecklingen. Möts den moderna patienten av en von-oben-attityd blir krocken total. Lösningen ska istället tas fram gemensamt och det ska råda full transparans. Samtalet, dialogen är viktig och insikten om att det i slutändan alltid är patienten själv som är expert på sin egen kropp. 
namnteckning

Referenser

1) Biesiekierski JR, Peters SL, Newnham ED, Rosella O, Muir JG, Gibson PR. No effects of gluten in patients with self-reported non-celiac gluten sensitivity after dietary reduction of fermentable, poorly absorbed, short-chain carbohydrates.Gastroenterology. 2013 Aug;145(2):320-8

2) Di Sabatino A, Volta U, Salvatore C, Biancheri P, Caio G, De Giorgio R, Di Stefano M, Corazza GR. Small Amounts of Gluten in Subjects with Suspected Nonceliac Gluten Sensitivity: a Randomized, Double-Blind, Placebo-Controlled, Cross-Over Trial. Clin Gastroenterol Hepatol. 2015 Feb 19

3) Sofi F, Whittaker A, Gori AM, Cesari F, Surrenti E, Abbate R, Gensini GF, Benedettelli S, Casini A. Effect of Triticum turgidum subsp. turanicum wheat on irritable bowel syndrome: a double-blinded randomised dietary intervention trial. Br J Nutr. 2014 Feb 13:1-8