Kolesterol är bra

Följande text är hämtad ur min bok "Optimal Hälsa, Viktminskning & Fitness". Du köper boken här >>


Kolesterol är en naturlig byggsten hos människor. De gör bara gott, men en del kan göra ont om de placeras i en ogynnsam miljö!


Det finns många missuppfattningar när det gäller kolesterol. Därför går debatten het idag när det gamla, traditionella synsättet på kolesterol och hälsa utmanas av det moderna synsättet. För mycket kolesterol och en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar brukar också utgöra två vanliga farhågor med lågkolhydratkost. Men inget kan vara mer fel. Du kan känna dig trygg med att äta lågkolhydratkost. Kolesterol är ett livsnödvändigt ämne som behövs i alla dina celler. Men det är också ett ämne som kan ta skada om du äter för mycket socker, stärkelse eller näringsfattig mat. Men det gör du ju inte på lågkolhydratkost! Häng nu med i förklaringen till vad kolesterol är, hur det omsätts i kroppen och vilka former av kolesterol du bör sträva efter. 

Kolesterol är som sagt ett livsviktigt ämne. Kolesterol behövs för att bygga celler. Kolesterol ingår nämligen i cellväggen och reglerar genomsläpplighet, konsistens och cellfunktion. Kolesterol utgör upp till 50% av det fett som finns i cellväggarna. Särskilt i nervsystemet och hjärnan finns kolesterol i stor omfattning. Kolesterol är även ursprungsmaterial för hormoner som vitamin D samt binjurebarkens hormoner aldosteron, kortisol, testosteron, progesteron och östrogen. Det är även ursprungsmaterial i gallsyra som finfördelar och bryter ner fett i tunntarmen. Med andra ord behövs kolesterol överallt.

Kolesterol finns i mat från djurriket - i kött, ägg och mejeriprodukter. Speciellt mycket kolesterol finns i äggulan, eftersom det är äggulan som ska ge upphov till en ny kyckling. Din lever tillverkar 80% av allt kolesterol som finns i din kropp. Resten får du i dig via maten. När du äter lågkolhydratkost är det svårt att med maten påverka blodets mängd av kolesterol. Det beror på att din lever känner av när du äter mer kolesterol och slår därför av på tillverkningstakten. Din lever kommer därför alltid se till att blodets innehåll matchar kroppens behov. 

ägg

Om du däremot äter kolhydratrik mat blir läget annorlunda. Stora mängder insulin ger signal till
kroppen om att celler ska växa till och dela sig onormalt mycket och då behövs mer kolesterol. Insulinet leder därför till att levern tillverkar mer kolesterol oavsett mängden du äter. På så sätt kan kroppens naturliga reglering av kolesterol slås ut. Och mycket insulin får du ju av för mycket kolhydrater.

Så här fraktas kolesterolet runt i din kropp
När du äter fett (triglycerider), tas detta upp i blodet i stora molekyler som heter chylomikroner (CM i bilden). Chylomikronerna består av triglycerider, en del kolesterol, fettlösliga vitaminer och lipoproteiner. Chylomikroner åker först till levern, där fettsyrorna kan antingen lagras eller omvandlas till kolesterol eller ketoner.

Levern har ett enzym med ett mycket krångligt namn - HMG-Coenzym A-reduktas. Namnet behöver du verkligen inte lägga på minnet, men du kan komma ihåg att din lever kan tillverka kolesterol av fettsyror med hjälp av detta enzym. Kolesterolet som tillverkas i levern åker ut i blodet i en form som heter VLDL - det är en stor ringformad molekyl som innehåller inte bara kolesterol utan även triglycerider, lipoproteiner och fettlösliga vitaminer. Andelen triglycerider och fettsyror är relativt hög och har därför mycket låg densitet i vatten - därav namnet VLDL (Very low Density Lipoprotein). I själva verket är det VLDL man mäter för att få ett värde på triglyceriderna i blodet. I takt med att VLDL lämnar av fettsyror till celler för förbränning eller kolesterol till alla de celler som behöver, omvandlas VLDL till LDL. LDL är alltså livsviktiga molekyler som serverar alla dina celler det kolesterol de behöver för att bygga nya cellväggar och för att de ska kunna dela sig. 

Kolesterolomsättningen

LDL fraktar alltså kolesterolet ut till alla celler. HDL fraktar däremot kolesterolet i andra riktningen. HDL städar rent och tar hand om överblivet kolesterol, så att omsättningen fungerar tillfredsställande. Traditionellt har man ansett att för mycket kolesterol totalt sett i blodet har inneburit en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Och eftersom just LDL fraktar kolesterol från levern ut till cellerna, har man ansett LDL vara en riskfaktor för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom. Därför har LDL kallats ”det onda kolesterolet”. En annan anledning till denna benämning är att personer med familjär hyperkolesterolemi har en mutation på LDL-receptorn, vilket framkallar höga kolesterolvärden och tidigare en för tidig död. Men orsaken till detta finns att finna i en genetisk mutation i koagulationsfaktorerna och har primärt inte med det höga kolesterolet att göra.  Eftersom HDL fraktar kolesterolet tillbaka till levern har HDL därför kallats ”det goda kolesterolet”. Denna indelning är otillräcklig, snedvriden och något olycklig. Både LDL och HDL gör sitt jobb och inget av dessa är farliga för din hälsa.

Men det finns dock en variant av LDL som faktiskt är farlig för din hälsa. Det är oxiderat LDL. Oxiderat LDL är en LDL-molekyl som har reagerat med fria radikaler och härsknat. Fria radikaler är aggressiva ämnen som gärna klibbar ihop sig med andra ämnen och förstör dessa. Fria radikaler är oftast syreradikaler och har man mycket av dessa ämnen har man en ökad oxidativ stress. Risken för att LDL ska oxidera ökar om LDL befinner sig länge i blodet, men framför allt om man äter för mycket socker, stärkelse och näringsfattig mat. Hur länge LDL befinner sig i blodet skiljer sig åt mellan lågkolhydratkost och kolhydratrik kost. Äter du lågkolhydratkost drivs du av fett som energikälla. Som fettdriven kommer du att ha många celler som vill ha de fettsyror som finns i LDL, och normalt har du därför en hög omsättning av LDL och inte så många som befunnit sig en längre tid i blodet. Är du däremot på sockerdrift har du svårt att tillgodogöra dig fettsyror som energikälla. Därför kommer du att ha LDL med fettsyror som stannar i blodet en längre tid. Det gör att LDL går från att vara stora, fluffiga, till små och stickiga och med denna senare variant ökar risken för att de ska oxidera. HDL är hur som helst ett bra kolesterol. Det städar ju undan kolesterolet oavsett om det är de ofarliga, vanliga LDL eller om det handlar om oxiderat LDL.

Lågkolhydratkost ett alternativ för statiner
Som tidigare påpekats leder ett överskott av kolhydrater i maten till för mycket insulin och en ökad tillverkningstakt i levern av kolesterol. Den stora gaspedalen i levern heter just insulin. Om du äter kolhydratrik mat riskerar du därför ett högt LDL som dessutom håller sig i blodet under en relativt lång tid och riskerar att oxidera (härskna). LDL brukar därför vara högt i förhållande till HDL. Dessutom har du sannolikt höga triglycerider, eftersom dessa tillverkas av överskottet av kolhydraterna som kroppen inte kan stoppa undan på annat sätt än i fettlagrena.

För mycket kolhydrater och insulin leder dessutom i sig till en ökad oxidativ stress. Om du har varit hos läkaren som har konstaterat för högt totalkolesterol och för högt LDL har du säkert blivit erbjuden mediciner för att sänka kolesterolet. Dessa mediciner heter statiner och är storsäljare för läkemedelsbolagen. Statiner syftar just till att bromsa leverns tillverkning av kolesterol. De hämmar enzymet med det krångliga namnet från föregående sida. Så för att sammanfatta: Äter du kolhydratrik mat och tar statiner så trycker du på bromsen och gasen samtidigt. Plus att du får dras med en rad biverkningar av statiner. De vanligaste biverkningarna är muskelvärk/-ömhet, trötthet och impotens. Det finns ett hälsosammare alternativ till detta: lågkolhydratkost. Äter du lågkolhydratkost kommer din lever att tillverka den mängd LDL den behöver och de kommer att förvinna snabbt från blodet. Och därför riskerar de inte att oxidera så lätt. LDL kan totalt sett sjunka, men det är inte ovanligt att det ligger kvar på samma nivå som tidigare, eller till och med ökar. Det spelar ingen roll. Det LDL du har på fettdrift är av bra kvalitet och det styrks av låga triglycerider samt en låg kvot mellan totalkolesterol och HDL. HDL brukar undantagslöst öka på lågkolhydratkost. Ibland ganska kraftigt. 

Kolesterol 

Kolesterol är hälsosamt
Förutom tidigare nämnda funktioner i kroppen, ingår kolesterol i kroppens infektionsförsvar. Det betyder att kolesterolet, framför allt LDL, på ett effektivt sätt kan oskadliggöra bakterier, virus och endotoxiner. Det sistnämnda är ett gift som produceras av bakterierna. Kolesterol skyddar mot infektioner och cancer. Många cancerpatienter har ett mycket lågt kolesterol. Ett ”onormalt” högt kolesterolvärde (vad nu det är för nivå) indikerar istället en obalans i kroppens biokemi, exempelvis ett aktivt infektionsförsvar under en pågående infektion/inflammation eller för mycket stress. Kom ihåg att stresshormonet kortisol tillverkas av kolesterol.

Flera auktoriteter inom kostexpertisen hävdar att högt totalkolesterol och högt LDL ökar risken för åderförkalkning som i sin tur leder till hjärt-kärlsjukdomar. Att hävda detta är som att hävda att vita blodkroppar är orsaken till en infektion, eller att hävda att det är brandmännen som är orsaken till en brand. Statistiska samband mellan totalkolesterol och åderförkalkning betyder inte orsakssamband, lika lite som statistiska samband mellan antalet brandmän och bränder innebär att det är brandmännen som tänt elden. Faktum är att det är kvaliteten på LDL som är avgörande. En större mängd oxiderat LDL ökar såväl totalkolesterolet som LDL, men dessa sistnämnda mått kan också öka utan att mängden oxiderat kolesterol ökar.

Vad är åderförkalkning?
Åderförkalkning, åderförfettning eller ateroskleros är en progressiv inflammatorisk sjukdom i artärernas väggar, som blir tjockare och förlorar i rörlighet. Vid åderförkalkning ses en aktiv inflammation. Ordet åderförkalkning är för övrigt något missvisande, eftersom kalk inte alltid förekommer i dessa förträngningar.

I den traditionella litteraturen räknas ett antal riskfaktorer upp för åderförkalkning: ärftliga faktorer, ålder, kön, sjukdom, övervikt, rökning, högt blodtryck, fysisk inaktivitet, stress liksom högt totalkolesterol och högt LDL. Eftersom mättat fett traditionellt anses höja totalkolesterol anses det även kunna öka risken för åderförkalkning. Men inget kan alltså vara mer fel. Vill du läsa djupt och brett om bakgrunden till dessa missförstånd rekommenderas Andreas Eenfeldts bok ”Matrevolutionen” eller docent Uffe Ravnskovs bok ”Fett och kolesterol är hälsosamt” eller ”Hur kolesterolmyten hålls vid liv”. Läs också mer på Kostdoktorns blogg.

Matrevolutionen   fett och kolesterol     images

Bland annat hänvisar Uffe Ravnskov i sin bok till befintliga studier som visar att människor med lågt kolesterol blir åderförkalkade i lika stor utsträckning som människor med högt kolesterol. Det finns alltså inget orsakssamband.

Hur bör man värdera olika kolesterolvärden?
Vanliga blodparametrar som mäts vid hälsokontroller är totalkolesterol, HDL och LDL. Totalkolesterol är som sagt en tämligen dålig markör för hjärt-kärlsjukdom, eftersom detta värde innehåller både HDL och LDL och man vet inte hur mycket av LDL som är oxiderat. Ett högt totalkolesterolvärde är dock ingenting att vara orolig över, även om ”onormalt” höga värden alltid bör analyseras tillsammans med övriga kost- och livsstilsvanor. Dock visar forskningen som Uffe Ravnskov redogör för i sin bok att kvinnor och äldre över 65 år med ett högt kolesterolvärde statistiskt sett lever längre. Barn med allergier och astma har också lägre kolesterol.

Ett högt HDL har visat sig ha positiva hälsoeffekter, så det bör alltid eftersträvas. HDL minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. Ett högt LDL bör möjligen inte eftersträvas,men det behöver inte heller vara skadligt. Om triglyceridvärdet är lågt (< 1,0 mmol/L), kan du utgå från att den största delen av LDL inte är oxiderat, eller riskerar oxidera. Om kvoten mellan totalkolesterol och HDL är mindre än 4 kan du också utgå från att LDL inte är oxiderat, eller riskerar oxidera.

På kolhydratrik kost avspeglar höga triglycerider den glykemiska belastningen i kroppen, det vill säga hur mycket kolhydrater du inte klarar av att antingen förbränna eller spara undan som glykogen. Lipogenes i levern ger triglycerider, inklusive den mättade fettsyran palmitinsyra och den omättade palmitoleinsyra. På lågkolhydratkost och fettdrift sjunker nivåerna av triglycerider - ofta kraftigt. Det avspeglar hormonell balans och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Det traditionella LDL-måttet avslöjar inte stora, fluffiga, små, stickiga eller oxiderat LDL. Du kan få en aning om vilken kvalitet du har på ditt LDL genom att betrakta triglyceriderna och kvoten totalkolesterol/HDL enligt ovan, men du bör också begära att få mäta APO-kvoten. APO-kvoten är ett mer relevant mått för att mäta den verkliga risken för hjärt-kärlsjukdom. APO-testet mäter nämligen antalet lipoproteiner på ytan på LDL respektive HDL istället för omkretsen av molekylerna. I detta test får de små, stickiga varianterna som riskerar oxidera ett större genomslag än vid mätning av det klassiska värdet på LDL. På lågkolhydratkost brukar APO-kvoten inte helt förvånande se mycket bra ut.

Statiner är världens mest sålda läkemedel och det är inte svårt att förstå att det finns stora ekonomiska intressen bakom detta läkemedel. Medicinering är motiverat inom sjukvården när totalkolesterolet överstiger 5 mmol/L (4,5 mmol/l vid förhöjd risk, exempelvis diabetes eller högt blodtryck) samt LDL > 3 mmol/L (2,5 mmol/l vid förhöjd risk). Statiner hämmar leverns produktion av kolesterol, men har även andra effekter i kroppen. Statiner blockerar enzymet Q10 som är centralt för ämnesomsättningen i kroppen, varpå trötthet och muskelömhet blir vanliga biverkningar. Den onödiga massmedicinering av statiner i befolkningen medför stort mänskligt lidande och samhälleliga kostnader. Dessutom finns teorier att de ökar cancerrisken.
namnteckning