Utan mat i 3 dagar, därefter 10 km löpning! Underbart!

Måltid var tredje timme, äta regelbundet, 55-60 E% kolhydrater, snålt med mättat fett. Våra officiella kostråd bjuder alltjämt på riktlinjer som går stick i stäv med vår evolution och genetik. Faktum är att människan inte bör äta var tredje timme, gärna oregelbundet, mindre men bra kolhydrater och inte begränsat med mättat fett. 
 
Faktum är också att långtidsfasta, eller terapeutisk fasta som sträcker sig över 2 dygn (totalfasta - inte med juice, smoothies eller annat "skräp") har en synnerligen läkande effekt på människokroppen då den gör att stamceller nyproducerar vita blodkroppar och påverkar oss epigenetiskt.
 
Strax före jul ville jag prova hur min kropp reagerade på 3 dygns totalfasta. Dessförinnan hade jag i en vecka börjat äta strikt lågkolhydratkost utan kaffe och alkohol för att tända av på dessa stimulantia. Jag drack köttbuljong och örtté, saltvatten och någon magnesiumtablett. Första dagen var som vanligt. Andra dagen var jag hungrigare, men kände mig ändå fokuserad och pigg. Tredje dagen kände jag mig likadant och jag fick spontant idén om att prova springa 10 kilometer för att trigga nybildning av mitokondrier och riktig glykogentömning. Jag var uthållig så jag hade kunnat fortsätta längre, men jag kände tydligt att jag inte kunde öka farten. Maxfarten och explosiviteten hade mått bra av mer glykogen, men uthålligheten nöjde sig med fettsyror och en del ketoner. 
 
Min 3-dygnsfasta fungerade väldigt smärtfritt rent fysiologiskt, men det var plågsamt mentalt. Upplägget var kamikaze. Jag levde vanligt familjeliv med julbak och matlagning. Jag handlade mat i affären åt familjen dag 2 och samma kväll lagade jag köttfärssås till barnen. Det krävdes viljestyrka. Att ha ständig tillgång till köket och få snegla på alla godsaker i kylskåpet när min sambo öppnade kylskåpsdörren gjorde att smaklökarna pockade på uppmärksamhet. Dessutom var det väldigt tråkigt att inte få känna smaker och dofter. Och att få umgås med familjen över en bit mat. Det var tråkigt att inte äta mat. 
 
Experimentet var lärorikt. Jag förstår svårigheten att låta bli kylskåpet när man går hemma och mår dåligt eller inte har något att göra. Rent fysiskt hade jag klarat av flera dagar och det är skönt att ha tillgång till detta verktyg om jag skulle drabbas av en inflammatoriskt sjukdom eller få en cancerdiagnos. Terapeutisk fasta skulle definitivt stå på schemat. Men det är viktigt att omgivningen är den rätta. Jag hade gärna åkt iväg två gånger om året till ett hälsohem, på ett resmål eller till en plats där jag inte hade behövt bli påmind om allt som har med mat, matlagning, dofter och smaker att göra. Jag hade gärna velat ha teér och buljonger serverade. Jag hade velat göra det tillsammans med andra och jag hade gärna velat ha föreläsningar, vandringar och andra aktiviteter som skingrar tankarna. 
 
Jag vet att det finns hälsohem med fasta på schemat, men ofta cirkulerar upplägget kring juicer, smoothies, vegetariskt, meditation, massage med mera. Jag vill ha Paleoinriktning med natur, rörelse och köttbuljong.
 
Vem lägger vantarna på den affärsidén? Potentiella deltagare finns det gott om i vårt land. Många är sjuka och många vill optimera sin hälsa. Jag hade i alla fall anmält mig på studs.
 
Intresserad av fasta: Läs på min nyuppdaterade sida om fasta. Jag har just skrivit om terapeutisk fasta och om varför du också bör prova i 3 dygn.
 
Läs också om Martina Johansson som totalfastade i 5 dygn och hennes erfarenheter som faktiskt inte skiljde sig nämnvärt från mina. Tristessen var den största svårigheten.
 
namnteckning_transparant