Funktionsmedicinskt angreppssätt vid klinisk depression

Funktionsmedicinskt angreppssätt vid klinisk depression

Syftet med nedan exempel är att ge exempel på hur den funktionsmedicinska arbetsmodellen kan ta sig an diagnosen klinisk depression. Innehållet på denna sida ska inte ses som medicinska råd. För att erhålla individuellt baserade råd vid klinisk depression hänvisas till sjukvården för behandling samt till en funktionsmedicinsk yrkesutövare för kompletterande råd. 


Skolmedicin och depression

Skolmedicinsk behandling består vid klinisk depression ofta av läkemedel (ofta SSRI-preparat), beteendeterapi och livsstilsförändringar. Läkemedel är såväl inom skolmedicinen som funktionsmedicinen motiverat i det akuta skedet och särskilt i allvarliga fall av depression. Vid lätt till måttlig depression och särskilt över tid har beteendeterapi och livsstilsförändringar stor betydelse för ett tillfrisknande.


Funktionsmedicin och depression

Det funktionsmedicinska kunskapsområdet har potential att komplettera de råd som fås inom den traditionella skolmedicinen vid klinisk depression. Inom funktionsmedicinen betonas utöver de behandlingsinriktningar som nämndes ovan även kosthållning, näringsoptimering, stresshantering, regelbunden träning och ett betraktelsesätt som tar hänsyn till hela människan. Den funktionsmedicinska arbetsmodellen syftar utifrån individens unika genetik och livsstil att bland annat:

  • tillfredsställa hjärnans behov av energi- och näringsämnen för att optimera funktion
  • stärka kroppens inre miljö gällande hormoner, signalsubstanser och exponering för inflammatoriska och toxiska molekyler
  • stärka individens resurser att hantera stress, känsloliv och tankemönster

Människors olika gener leder till olika sårbarhet för depression och andra neuropsykiatriska sjukdomar. En genetiskt nedsatt förmåga till metylering kan exempelvis vara kopplat till en sämre förmåga att upprätthålla optimala nivåer av flera signalsubstanser. Cirka 50 % av samtliga människor har denna genetiska defekt. Men depression likt många andra neuropsykiatriska sjukdomar är starkt livsstilsberoende. Här följer exempel på funktionsmedicinsk kunskap inom några utvalda livsstilsområden.


Depression, energi- och näringsämnen

En stor studie från Harvard visade tydligt på kopplingar mellan risken för depression och vanlig västerländsk kost hos kvinnor (1). Studien finner ett tydligt samband mellan depression och kroniska inflammationer. Framför allt socker och vitt mjöl antas leda till störningar i tarmfloran, insulinresistens och hormonella obalanser, vilket i sin tur kan driva kroniska inflammationer. Att förbättra kvalitet på sin kost och undvika skräpmat har också visat sig kunna ge betydande symtomlindring vid depression (2). Utöver kosthållningens effekt på risken för depression finns det flera näringsämnen som har visat sig påverka risken för depression. Hjärnan är nämligen starkt beroende av god näringsstatus för normalt beteende och normal sinnesstämning. Vid alla former av neuropsykiatriska och neurodegenerativa sjukdomar bör särskilt halterna av vitamin D, omega-3, magnesium, zink och vitamin B12 mätas. 

Tillskott av 2 gram omega-3 per dag gav symtomförbättringar vid depression enligt en studie från 2012 (3). Bland amerikanska kvinnor noterades att intag av omega-3 gav mindre risk för depressiva symtom (4). I studien refereras det till 20 andra studier som har sett samma samband mellan omega-3 och depressiva symtom.

En meta-analys från 2013 visade en stark korrelation mellan låg zinkstatus och klinisk depression (5). Ju lägre zinknivåer i blodet, desto allvarligare var depressionen hos studiens försökspersoner. En annan meta-analys från 2017 visade samma korrelation mellan zink och depression och dessutom samma korrelation mellan järn och depression (6). En reviewartikel från 2012 visade att zinkstillskott hade goda effekter på depression (7). Brist på vitamin D är i en review-artikel och meta-analys kopplat till depression (8). Det är också väl känt att brist på vitamin B12 leder till störningar i hjärnfunktionen. 

Det finns ett stort behov av att screena näringsstatus vid depression och andra neuropsykiatriska diagnoser. Idag screenas det för vitamin D inom den traditionella psykiatrin, men det vore önskvärt med ett kompletterande fokus på kunskap, medvetenhet och beredskap för hur näringsbrister ska upptäckas och åtgärdas. Många örter kan ha god effekt på hjärnans signalsubstanser och dessa skulle kunna användas i terapeutiskt syfte jämte kosttillskott och läkemedel vid depression och andra neuropsykiatriska sjukdomar.


Depression och toxiska ämnen

Att kronisk inflammation kan utgöra en betydande orsak bakom depression stärks av en amerikansk studie från 2014 (9). I studien presenteras teorier om hur kronisk inflammation påverkar hjärnvävnaden. En akut inflammation ska signalera till hjärnan att utlösa sjukdomssymtom. En kronisk inflammation leder istället till störningar i hjärnfunktionen som ger symtom som depression, kronisk smärta med mera. Möjlig patofysiologi är till exempel direkta effekter av cytokiner (inflammationsämnen) på hjärnceller samt indirekta effekter via nedreglering av sekundära budbärare, aktivering av det enzym som bryter ner serotonin, ökning av den excitatoriska signalsubstansen glutamat samt hämning av den inhibitoriska signalsubstansen GABA.

För en så normal funktion i hjärnan som möjligt krävs dels att hjärnan exponeras för så få tungmetaller, toxiner och inflammatoriska ämnen som möjligt. En studie från 2015 noterade att halten av antioxidanter och markörer för oxidativ stress är högre hos personer med depression än friska individer (10). Inflammatoriska cytokiner som TNF-alpha och IL-6 har visat sig vara förhöjda hos personer med depression (11) och många former av depression räknas idag som rena inflammatoriska sjukdomar. Cytokiner når hjärnan i större utsträckning vid nedsatt barriärfunktion och personer med depression har en patologisk permeabilitet i blod-hjärn-barriären (12).

Mycket talar idag för att kroniska inflammationer kan helt eller delvis bidra till utvecklingen av depression och andra neuropsykiatriska diagnoser. Dessa kroniska inflammationer kan uppstå av en störd tarmflora som i sin tur kan uppstå av dålig kosthållning, stress, alkohol med mera, men kroniska inflammationer kan också uppstå av oxidativ stress och exponering för tungmetaller och andra kemikalier. Sammanlagt handlar det därför om att minska exponering för skadliga ämnen och för att stärka skyddet för att hjärnan ska fungera så normalt som möjligt.


Depression, stress och träning 

Träning och rörelse har inte bara hälsosamma effekter på muskler, hjärta och skelett. Hjärnan är beroende av rörelse för sitt välmående och det är väl belagt att regelbunden träning minskar risken för depression. Träning har dessutom lika starka effekter på diagnosticerad klinisk depression som flera läkemedel, men det förutsätter att man driver upp pulsen och att man håller på minst 30 minuter varje gång. Dessutom behöver man hålla på flera veckor innan effekten fås, men när den väl kommer är den alltså jämförbar med medicinering. Att effekten av träning är jämförbart med läkemedel visades med all tydlighet i en studie från 1999 (13). Men studien visade något ytterligare intressant: träning minskar risken för återfall mer än medicin. För några år sedan visade en review-artikel att minst 25 högkvalitativa studier sett att träning ger minskade symtom vid depression (14). Träning leder till ökade nivåer av det skyddande ämnet BDNF, vilket gör att hjärnan skyddas mot skadliga ämnen bättre. 


Avslutningsvis

Det är viktigt att betona att klinisk depression är en sjukdom. Det är ett sjukligt tillstånd med låg sinnesstämning som uttryck, vilket i allvarlig form ökar risk för självmord. Det är lika viktigt att betona att detta onormala tillstånd inträffar när hjärnan inte får optimala förutsättningar för normal funktion. Den funktionsmedicinska behandlingsinriktningen går därför ut på att ge hjärnan och kroppen som helhet optimala förutsättningar för att finna sin balans och jämvikt på egen hand. I denna målsättning ingår stresshantering och att bearbeta tidigare trauman eller känslolåsningar.  

Det funktionsmedicinska behandlingsupplägget syftar i alla lägen att komma åt de bakomliggande orsakerna till depression i varje enskilt fall. Vid just denna sjukdom kan motivationen hos den drabbade att börja äta bättre, stressa mindre och röra på sig mer vara låg. Det är därför extra viktigt att anhöriga och andra personer i den drabbades närhet är införstådda med betydelsen av att följa det föreslagna behandlingsupplägget. 


Referenser

1) Lucasa, M; Diet, Inflammation and the Brain; Inflammatory dietary pattern and risk of depression among women; Brain, Behavior, and Immunity, Volume 36, February 2014, Pages 46–53

2) Felice N. JackaEmail author, Adrienne O'Neil, Rachelle Opie, Catherine Itsiopoulos, Sue Cotton, Mohammedreza Mohebbi, David Castle, Sarah Dash, Cathrine Mihalopoulos, Mary Lou Chatterton, Laima Brazionis, Olivia M. Dean, Allison M. Hodge and Michael Berk; A randomised controlled trial of dietary improvement for adults with major depression (the 'SMILES' trial),  BMC Medicine, published 30 January 2017.

3) Gertsik et al; Omega-3 fatty acid augmentation of citalopram treatment for patients with major depressive disorder; J Clin Psychopharmacol. 2012 Feb;32(1):61-4.

4) Beydoun et al; Omega-3 Fatty Acid Intakes Are Inversely Related to Elevated Depressive Symptoms among United States Women; J Nutr. 2013 Nov;143(11):1743-1745

5) Swardfager W, Herrmann N, Mazereeuw G, Goldberger K, Harimoto T, Lanctôt KL; Zinc in depression: a meta-analysis; Biol Psychiatry. 2013 Dec 15;74(12):872-8.

6) Zongyao Li, Bingrong Li, Xingxing Song, Dongfeng Zhang; Dietary zinc and iron intake and risk of depression: A meta-analysis; Psychiatry Research, Volume 251, Issue null, Pages 41-47

7) Lai J, Moxey A, Nowak G, Vashum K, Bailey K, McEvoy M. The efficacy of zinc supplementation in depression: systematic review of randomised controlled trials. J Affect Disord. 2012 Jan;136(1-2):e31-9. 

8) Spedding S ; Vitamin D and Depression: A Systematic Review and Meta-Analysis Comparing Studies with and without Biological Flaws; Nutrients. 2014 Apr; 6(4): 1501–1518

9) A. K. Walker et al; Neuroinflammation and Comorbidity of Pain and Depression; Pharmacol Rev 66:80–101, January 2014

10) Liu T, Zhong S, Liao X, Chen J, He T, Lai S, Jia Y; A Meta-Analysis of Oxidative Stress Markers in Depression; PLoS One. 2015 Oct 7;10(10):e0138904. 

11) Yekta Dowlati, Nathan Herrmann, Walter Swardfager, Helena Liu, LaurenSham, ElyseK. Reim,and Krista L. Lanctôt; A Meta-Analysis of Cytokines in Major Depression; Biol. Psychiatry 2010;67:446–457

12) Niklasson F, Agren H. Brain energy metabolism and blood-brain barrier permeability in depressive patients: analyses of creatine, creatinine, urate, and albumin in CSF and blood;  Biol Psychiatry. 1984 Aug;19(8):1183-206.

13) Blumenthal JA, Babyak MA, Moore KA, Craighead WE, Herman S, Khatri P, Waugh R, Napolitano MA, Forman LM, Appelbaum M, Doraiswamy PM, Krishnan KR. Effects of exercise training on older patients with major depression; Arch Intern Med. 1999 Oct 25;159(19):2349-56.

  • 23 maj 2017

Kommentarer (0 st):

Skriv en kommentar